Stöd och rättigheter

Stöd och rättigheter

LSS – vad är det?

LSS är en förkortning för “lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade”. Syftet är att stödet ska hjälpa dig med autism eller annan omfattande funktionsnedsättning att kunna leva ett så gott och självständigt liv som möjligt. 

Rebecca Tarabay, tidigare förbundsjurist på Autism Sverige, ger en introduktion till lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. I filmen redogörs för paragraferna 1, 5 och 6. I filmen ges även kortfattad information om LSS-verksamhetens mål och kvalitet. 

Vem har rätt till LSS?

För att ha rätt till en LSS-insats krävs att du tillhör en av lagens tre personkretsar. Har du diagnosen autism tillhör du personkrets 1.

Tre personkretsar
  • Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

  • Personkrets 2: Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

  • Personkrets 3: Personer med andra bestående fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande. Funktionshindret ska förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därför kräva ett omfattande behov av stöd eller service.

Rättighetslag - LSS beskriver vad du har rätt till. Du ska också kunna påverka vilket stöd och vilken service du får. En LSS-insats är alltid frivillig. 

Pluslag - LSS är en så kallad pluslag. Det innebär att insatser med stöd av LSS inte får inskränka på de rättigheter som du kan ha enligt till exempel socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen. LSS ska även säkerställa rätten till insatser när stödet enligt andra lagar är otillräckligt.

 

Insatser enligt LSS

I LSS finns tio olika typer av stödinsatser. Läs mer om dem här.

Ansöka om LSS

För att kunna få en LSS-insats behöver du göra en ansökan. Läs mer om hur du ansöker och vad som händer sedan.