Vi använder vanligtvis autism som begrepp för alla autismtillstånd. Ibland används autismspektrumtillstånd som övergripande begrepp.
Autism påverkar hur en person uppfattar världen, kommunicerar och samspelar med andra. Autism är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning och ser olika ut från person till person.
Autism beskrivs ofta som ett spektrum. Det betyder att behoven, styrkorna och svårigheterna kan variera mycket. En del behöver omfattande stöd i vardagen, medan andra lever mer självständigt men kan behöva anpassningar i skola, arbete eller sociala situationer.
Vanliga kännetecken vid autism kan vara:
- svårigheter med social kommunikation och samspel
- behov av rutiner, förutsägbarhet och tydlig struktur
- starka intressen eller upprepade beteenden
- över- eller underkänslighet för sinnesintryck som ljud, ljus, dofter eller beröring
Många får sin diagnos som barn, men en del får den först i tonåren eller vuxen ålder. Flickor och kvinnor får ofta diagnos senare än pojkar och män.
En autismdiagnos kan ge bättre förståelse för egna behov och öppna vägen till rätt stöd, anpassningar och hjälpmedel. Med rätt bemötande, kunskap och stöd kan personer med autism få bättre förutsättningar att må bra och leva ett fungerande liv.
Första stegen vid en utredning om misstänkt Autism
För att få en autismdiagnos behöver du genomgå en neuropsykiatrisk utredning. För barn och ungdomar kan du kontakta BVC, elevhälsan eller BUP. Vuxna vänder sig vanligtvis till vårdcentral eller psykiatrisk öppenvård för en första bedömning. I de flesta regioner krävs en remiss för att komma vidare till utredning.
Läs mer om hur en diagnos ställs
Vad är skillnaden på Aspergers syndrom och autism?
Diagnosen Aspergers syndrom användes ofta tidigare. Aspergers syndrom finns fortfarande i svensk hälso- och sjukvårdsklassifikation, men har nästan helt slutat användas. Personer som tidigare skulle ha fått en aspergersdiagnos får numera diagnosen autism.
En del av de som tidigare fått aspergerdiagnos föredrar att fortsätta att använda det namnet. I vissa sammanhang förekommer därför namnet Aspergers syndrom fortfarande, omväxlande med autism eller autismspektrumtillstånd.
Läs mer om bakgrunden till Asberger syndrom
Att vara känslig för sinnesintryck
Vid autism är det mycket vanligt med över- eller underkänslighet för sinnesintryck. Ibland beskrivs det som en annorlunda perception. I dagligt tal kallas detta ofta för intrycksallergi.
Det kan handla om ett eller flera sinnen. Många med autism har svårt att hantera flera olika intryck samtidigt. Stress och oro kan göra att känsligheten för intryck påverkas så att känsligheten ökar. Det kan då i sin tur leda till mer stress.
Läs mer om sinnesintryck och autism
Vanliga frågor
Fråga: Hur vet jag om jag har autism?
Svar: Det går inte att veta säkert själv om man har autism. En autismdiagnos ställs genom en utredning i vården, där man utgår från gemensamma diagnoskriterier i DSM och ICD. Utredningen bygger ofta på samtal, observationer och bedömningar av hur man fungerar i vardagen, både nu och tidigare i livet.
Vad händer efter att jag fått diagnos?
Svar: Efter att du fått en autismdiagnos kan det vara hjälpsamt att lära sig mer om vad autism innebär och hur det påverkar just dig. Många upplever att ökad kunskap ger större förståelse för egna styrkor, utmaningar och behov. Ett stöd kan vara Autismguiden, där personer med egen erfarenhet av autism delar med sig av exempel, strategier och tips för vardagen inom områden som kommunikation, planering, intressen och sinnesintryck.