Pressmeddelanden

2020-06-23

Bara vartannat skolbarn fick bättre stöd efter autismdiagnos

Endast hälften av föräldrarna till skolbarn med autism upplevde att deras barn fick bättre stöd i skolan efter att barnet fått sin diagnos, det visar Autism-enkäten från Autism- och Aspergerförbundet. I Sverige beräknas 23 000 skolbarn ha autism och ändrade förutsättningar till följd av coronapandemin riskerar att ytterligare försämra situationen för dem.

– Det är ett underbetyg att skolan inte ger ett tillräckligt gott stöd till barn med autism. För att kunna delta i samhället på samma villkor som andra är det otroligt viktigt att alla barn med autism får rätt anpassningar och stöd, säger Agneta Söder, skolexpert på Autism- och Aspergerförbundet.

Endast drygt hälften av föräldrarna till skolbarn med autism, 56 procent, upplevde att barnen fick bättre stöd i skolan efter diagnosen, visar Autism-enkäten från Autism- och Aspergerförbundet. Många skolbarn med autism har mycket hög frånvaro i skolan. Orsakerna till frånvaron är framför allt bristande stöd under skoldagen, brister i anpassning av skolmiljön och låg kunskap om autism.

– Vi vet att många i skolan vill ge rätt stöd men att de ofta saknar rätt verktyg, något som blivit ännu tydligare när coronapandemin förändrat skolans vardag. Vi har därför tagit fram fem konkreta tips om vad skolorna bör tänka på för att ge rätt stöd till barn med autism, säger Agneta Söder.

Totalt beräknas över 23 000 skolbarn ha autism och många av dem utvecklar ångest, depression och annan psykisk ohälsa på grund av bristande stödinsatser från samhället. Det händer också att skolan gör en orosanmälan till socialtjänsten som misstolkar skolfrånvaro, social isolering och utmanande beteende som brister i föräldraskapet och lägger skulden på föräldrarna. Därför är det viktigt att både lärare och socialtjänsten har en nära dialog med föräldrarna och barnet, som själva är experter på vad just det barnet har för behov och förutsättningar.

Så kan skolan skapa bättre förutsättningar för barn med autism:

1. Förtydliga det du säger

Använd tydliggörande pedagogik som bildstöd och tydliga, korta instruktioner.

2. Minimera störmoment

Många med autism är överkänsliga för ljud, ljus och dofter. Se om skolmiljön kan anpassas för att ta bort den typen av hinder.

3. Skippa småpratet och var konkret
Många med autism ser inte vitsen med småprat så håll dig till ämnet och till fakta. Var konkret och undvik abstrakta begrepp och bildspråk.

4. Lär av experterna

Ta hjälp av till exempel habiliteringen eller Specialpedagogiska skolmyndigheten, som ger gratis råd och handledning till skolor. Barnet är också expert och kan tala om vad just hen behöver.

5. Glöm inte rasten

Ofta behöver barnen stöd över hela skoldagen, även på rasten och på fritids.

För mer information, vänligen kontakta:
Agneta Söder, skolexpert på Autism- och Aspergerförbundet, 070-242 71 15, agneta.soder@autism.se

Om Autism-enkäten
Autism-enkäten är en undersökning som genomförs bland personer med autism och närstående till personer med autism. Totalt har 2 633 personer, som är medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet, svarat. Av dem har 16 procent, 421 personer, själva en autismdiagnos. Enkäten genomfördes den 4–19 mars 2019 och var inriktad mot hälsa och sjukvård. Enkäten har genomförts för att Autism- och Aspergerförbundet vill undersöka hur situationen inom hälso- och sjukvården ser ut för personer med autism.
Länk till enkäten: https://www.autism.se/halso_och_sjukvard_2019  

Om autism
Autism är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd med gemensamma symtom inom två huvudområden; begränsning i social kommunikation och socialt samspel samt begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter. Autism förekommer ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar och annan samsjuklighet som till exempel intellektuell funktionsnedsättning, ADHD, epilepsi eller syn- och hörselnedsättning. En till två procent av alla barn uppskattas ha någon form av autism.

Om Autism- och Aspergerförbundet
Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att förbättra villkoren för personer med autism i alla åldrar. Förbundet samlar omkring 19 000 personer med egen funktionsnedsättning, närstående och yrkesverksamma inom området. Autism- och Aspergerförbundet sprider information och ökar förståelsen för autism. Vårt mål är att samhällets olika aktörer ska anpassa utbildning, boende, sysselsättning och fritid för personer med autism.

Ladda ner pressmeddelandet här: Bara vartannat skolbarn fick bättre stöd efter autismdiagnos

Bilder som är fria för användning hittar ni här:

2019-10-04

Det som hände Eric får inte hända igen

De enskilda poliserna som sköt Eric frias. Nu har polisen som myndighet ett stort ansvar att följa upp och förebygga.

Den 3 oktober i år föll dom i åtalen mot de poliser som sköt Eric Thorell till döds. Eric var 20 år och hade Downs syndrom och autism. Domen mot de enskilda poliserna var friande. Polisen som myndighet har nu ett ansvar att följa upp den fruktansvärda händelsen och förebygga att något liknande händer igen.

Polisen har ett pågående regeringsuppdrag att stärka sin kompetens runt psykisk ohälsa. Autism- och Aspergerförbundet har haft möjlighet att bidra med utbildningsmaterial till det kompetenslyftet. Det är bra. Vi ser att polisen visar intresse för den serie av föreläsningar om autism vi i år genom Utbildningscenter Autism erbjuder på flera orter i Sverige. Det är bra. Vi deltar i samtal i polisens samråd med funktionsrättsrörelsen. Det är bra.

Det är bra, men inte tillräckligt. Vi påminner därför om de krav vi ställde tillsammans med FUB och Svenska Downföreningen i en debattartikel den 2 augusti i år. Det är krav med förankring i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning:

- Polismyndigheten måste få ett särskilt uppdrag att stärka kunskapen kring hur man kan bemöta personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism och närliggande diagnoser.

- Brottsförebyggande rådet, Brå, måste få resurser att följa upp regeringens uppdrag från 2007 som undersökte bristande kunskap om våld mot personer med funktionsnedsättning.

- Relevanta forskningsresultat måste få spridning inom utbildningar på polishögskolan, juristlinjer och utbildningar riktade till domstolsväsendet.

Det ligger i allas vårt gemensamma intresse och ansvar att det som hände Eric inte händer igen. 

Läs hela den tidigare debattartikeln härOavsett hur domen faller så tog en poliskula Erics liv


 

 

 2019-06-27

Flickor med autism får vänta längre på diagnos

Unga flickor med autism får sin diagnos betydligt senare än pojkar. Andelen pojkar som får sin diagnos före fem års ålder är dubbelt så hög, visar Autism-enkäten från Autism- och Aspergerförbundet.

– Att flickor med autism får sin diagnos mycket senare än pojkar är ett underbetyg. För att kunna delta i samhället på samma villkor som andra är det otroligt viktigt att alla barn med autism så tidigt som möjligt får rätt utformat stöd av exempelvis specialpedagoger, säger Ulla Adolfsson, ordförande för Autism- och Aspergerförbundet.

Autism-enkäten visar att endast 17 procent av flickorna med autism får sin diagnos före fem års ålder, medan motsvarande siffra för pojkar är 32 procent. Skillnaderna håller i sig upp i åldrarna. När barnen är 11 år gamla har bara 44 procent av flickorna fått sin diagnos, jämfört med 72 procent av pojkarna.

– Autism hos flickor uttrycker sig ofta annorlunda än hos pojkar, och det är självklart lika viktigt att även flickorna får det stöd de behöver. Vi har därför tagit fram råd till personal i förskolan som vi hoppas att de använder för att bli ännu bättre på att upptäcka även flickor med autism, säger Svenny Kopp, specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri.

Det är i dag möjligt att upptäcka autism och ställa diagnos redan vid två års ålder, vilket gör att förskolepersonal kan spela en stor roll för att se tecken på autism hos små barn. Det finns en stor vetenskaplig enighet om att tidiga insatser är viktiga, även om effekterna av dem kan variera. En avhandling från Karolinska institutet visar att när förskolepersonal får handledning kring autism utvecklas 30 procent av barnen med autism på ett positivt sätt.

Några tecken på autism som ofta missas hos flickor

  • Flickan har ett avvikande kroppsspråk, till exempel hälsar hon inte eller ger inget svarsleende tillbaka i dialog. Hon kan även ha annorlunda mimik, gester och satsmelodi.
  • Flickan är ofta ensam, leker bredvid andra barn snarare än med andra barn.
  • Flickan har problem i matsituationen. Det kan handla om selektivt ätande, som att bara äta en viss sorts mat eller mat av en särskild färg. Flickan är rutinbunden i var och hur hon äter.

Hit kan personal på skolor och förskolor vända sig 
SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, kan ge både råd och konkret handledning inom hela skolväsendet från organisationsnivå till enskilda individer. Dessutom håller Utbildningscenter Autism kurser i ämnet.

Råd till pedagoger i förskolan om autism
Om du som arbetar i förskolan ser flera av de tecken på autism som ofta missas hos flickor, bör du kontakta föräldrarna och diskutera med dem. Flickan kan ha ett annat beteende hemma och vara på ett annat sätt i förskolan. En del kan få utbrott hemma på kvällen vilket kan var tecken på att all energi har gått åt under dagen i förskolan.

För mer information, vänligen kontakta:
Svenny Kopp, specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri, 070-226 08 75, 
svenny.kopp@gmail.com
Ulla Adolfsson, ordförande för Autism- och Aspergerförbundet, 070-303 00 68, 
ulla.adolfsson@autism.se
Agneta Söder, presskontakt för Autism- och Aspergerförbundet, 070-199 50 25, 
agneta.soder@autism.se

Höguplöst bild: Svenny kopp
Höguplöst bild: Ulla Adolfsson
Höguplöst bild: Genrebild flicka

Bild från enkäten: ålder vid diagnos

Om Autism-enkäten 
Autism-enkäten är en undersökning som genomförs bland personer med autism och närstående till personer med autism. Totalt har 2 633 personer, som är medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet, svarat. Av dem har 16 procent, 421 personer, själva en autismdiagnos. Enkäten genomfördes den 4–19 mars 2019 och var inriktad mot hälsa och sjukvård. Enkäten har genomförts för att Autism- och Aspergerförbundet vill undersöka hur situationen inom hälso- och sjukvården ser ut för personer med autism.

Frågan som ställdes var: Vid vilken ålder fick du din autismdiagnos? / Vid vilken ålder fick den person du stöttar sin autismdiagnos?

Om autism
Autism är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd med gemensamma symtom inom två huvudområden; begränsning i social kommunikation och socialt samspel samt begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter. Autism förekommer ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar och annan samsjuklighet som till exempel intellektuell funktionsnedsättning, ADHD, epilepsi eller syn- och hörselnedsättning. En till två procent av alla barn uppskattas ha någon form av autism.

Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att förbättra villkoren för personer med autism i alla åldrar. Förbundet samlar omkring 18 500 personer med egen funktionsnedsättning, närstående och yrkesverksamma inom området. Autism- och Aspergerförbundet sprider information och ökar förståelsen för autism. Vårt mål är att samhällets olika aktörer ska anpassa utbildning, boende, sysselsättning och fritid för personer med autism.