Diagnoser och kriterier
En diagnos är ett namn och en benämning på en sjukdom, skada, funktionsnedsättning eller liknande. I sjukvård som gäller kroppen kan läkare ofta använda teknologi och till exempel ta salivprov eller röntgenbilder för att se vilken sjukdom det är och vilken diagnos de ska ställa. I psykiatri handlar det istället ofta om att prata, lyssna, titta och utifrån det göra bedömningar. Då behövs tydliga gemensamma system att utgå från för att veta att vi pratar om samma saker.
För att vi ska kunna kommunicera med varandra om till exempel schizofreni, adhd eller autism behöver vi ha kriterier, gemensamma beskrivningar av vilka symtom eller kännetecken som bör finnas, för att en viss diagnos ska ställas, hur länge de ska ha funnits och hur de kan visa sig.
En diagnos har en egen kod och finns med sina kriterier i ett större system tillsammans med andra diagnoser som har sina namn, koder och kriterier. Sådana system av klassifikationer och manualer är sammanställda utifrån den bästa aktuella gemensamma kunskapen. De ger förutsättningar för kommunikation, behandling, utvärdering och forskning. När kunskapsläget förändras så förändras också diagnoser, kriterier och klassifikationer.
Två internationella system för autismdiagnos
När det gäller autism finns det två internationella system som används för att ställa diagnos:
- Den psykiatriska diagnosmanualen DSM, Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders, som ges ut av den amerikanska psykiatriföreningen.
- Världshälsoorganisationens klassifikation ICD, International Classification of Diseases. ICD omfattar inte bara psykiatri utan alla hälsorelaterade psykiska och fysiska diagnoser.
I Sverige används ICD som klassifikation i hälso- och sjukvård. Det betyder att det är namn och koder därifrån som används i vården. I psykiatrin är det många som använder DSM när de gör utredningar och bedömningar. Beskrivningarna i DSM upplevs av många som tydligare. När en diagnos har ställts enligt DSM så ska den i Sverige sedan även få en kod från ICD. Socialstyrelsen har en mall för att översätta koder mellan systemen.
Den nuvarande versionen av DSM är den femte. I den tidigare versionen fanns flera olika autismdiagnoser men i DSM-5 finns bara en autismdiagnos. I den engelskspråkiga versionen heter den diagnosen Autism Spectrum Disorder. I den svenska översättningen heter diagnosen autism.
Den version av ICD som används i Sverige är ICD-10. Där finns fortfarande de olika autismdiagnoserna autism (autism i barndomen), Aspergers syndrom, atypisk autism och desintegrativ störning. Tekniskt sett finns alltså de senare diagnoserna fortfarande, men de används sällan eller inte alls. En ny elfte version av ICD finns redan och kommer att ersätta den nuvarande. Arbetet med att översätta den versionen till svenska beräknas ta lång tid och det är inte klart när ICD-11 börjar användas i Sverige. I ICD-11 finns det också bara en autismdiagnos, men med olika underkoder beroende på om det är med eller utan språklig nedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning.
Autismforums information om diagnoskriterier enligt DSM-5 (öppnas i nytt fönster)
Autismforums information om diagnoskriterier enligt ICD-10 (öppnas i nytt fönster)