Förbundet har lämnat remissvar på utredningen Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag, SOU 2022:53.
Utredning analyserar två alternativ:
1) Ett fullgånget förstatligande med statligt huvudmannaskap för skolan
2) Ett system där staten förstärker sitt ansvar men utan att ta över huvudmannaskapet för skolan
Förbundet välkomnar ökad statlig styrning
Autism Sverige delar utredningens bedömning att dagens skolsystem är splittrat och komplext och att alla skolhuvudmän inte fullt ut klarar sitt uppdrag att driva en skola med kvalitet.
– Förbundet tar inte tydlig ställning för något av utredningens två alternativ, men anser att ökad statlig styrning och stöd till skolor huvudmän behövs. Samtidigt är det viktigt att hitta rätt balansgång där kommuners närhet till medborgarna och kunskap om lokala förutsättningar fångas upp, säger Minna Nyman Sabbadini, intressepolitisk utredare Autism Sverige.
Systemet med tilläggsbelopp föreslås ses över
Det finns i utredningens båda alternativ bra förslag för att uppnå en likvärdig skola. Exempelvis föreslås att en statlig myndighet tar över ansvaret för tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd, samt att systemet med tilläggsbelopp ska ses över.
– Förbundet instämmer till fullo att finansieringen av skolan, särskilt för elever med behov av särskilt stöd idag inte fungerar. Systemet med skolpeng kopplad till elever har lett till ett cyniskt fokus på budget framför för elevens behov och rätten till utbildning. Det krävs ett rejält omtag kring detta, och det snarast, fortsätter Minna.
Förbundet saknar en vision om en skola för alla
Autism Sverige saknar däremot en ambition, i aktuell utredning och den nationella politiken, om att skapa ett mer integrerat och flexibelt skolsystem – idag går vi snarare mot fler särlösningar.
– Idag talas det om att inkluderingen gått för långt, men Autism Sverige tror snarare är att den inte fått rätt chans och inte genomförts på rätt sätt. Det är fullt möjligt att skapa mer autismvänliga skolor, avseende både fysisk, social och pedagogisk lärmiljö och möjliggöra att fler elever med autism kan må bra i vanliga skolan. Och det finns många goda exempel, men det är ett lotteri och det fria skolvalet existerar inte i praktiken för elever med autism.
FN:s barnrättskommitté har riktat kritik mot Sveriges förmåga att se till att skolsystemet möjliggör inkludering och individuellt anpassat stöd.
– Vi vet att placering i resursskolor och särskilda undervisningsgrupper idag är räddningen för många elever med autism. Men det måste alltid ske med barnets bästa i fokus, inte för att lösa organisatoriska problem för skolan eller för att skolan inte är tillräckligt anpassad, avslutar Minna.
Läs utredningen här (öppnar regeringen.se i nytt fönster)