Skolsäkerhetsutredningen tillsattes 2022 med syftet att elever och skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. I delbetänkadet Samhället mot skolattacker (SOU 2023:28) ger utredningen förslag på hur samverkan kring individärenden som rör oro för skolattacker kan organiseras. Utredningen ger även förslag på hur det förebyggande arbetet kan stärkas. Autism Sverige ställer sig generellt positiva till utredningens förslag.
Utredningens förslag
- Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ska utgöra en central stödfunktion med uppdrag att bidra med kunskapsstöd i individärenden till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar oro för att en eller flera individer ska genomföra en skolattack. Kopplat till detta föreslår utredningen en ny sekretess- respektive personuppgiftsreglering som ska möjliggöra för att CVE ska kunna hantera uppgifter som rör sådan oro.
- CVE får tillsammans med Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) uppdraget att ta fram ett metodstöd för skolans förebyggande arbete mot skolattacker.
Autism är ingen orsak till våldsbrott
Senast i samband med rättegången efter dådet på Malmö Latinskola 2022 aktualiserades frågan om kopplingen mellan autism och benägenheten att begå våldshandlingar. Från förbundets sida är det mycket angeläget att återigen påminna om vad forskningen visar, nämligen att autism i sig inte är en orsak till våldsbrott.
– Vi vet att det finns föreställningar om en koppling mellan autism och risken att begå våldsdåd som helt enkelt inte stämmer. Sådana felaktiga bilder om vad autism innebär är skadliga för personer med autism. Det är därför mycket viktigt att vi fortsätter att påminna om vad forskningen faktiskt visar, säger Johanna Carnvik Schöier, intressepolitisk utredare på Autism Sverige.
Viktigt med kunskap om autism
Autism Sverige är positiva till att utredaren ger förslag som innebär en ökad systematik i arbetet mot skolattacker och som stärker kunskapen om skolattacker inom skolväsendet.
– Om man inom skolan känner till riskfaktorerna och vet hur man kan arbeta med dessa samtidigt som man blir trygg i att man gör rätt i det förbyggande arbetet, så kan vi nog se att risken att man blir misstänkliggjord på felaktiga grunder minskar, fortsätter Johanna.
I remissvaret lyfter förbundet dock behovet av att man inom CVE har nödvändig kompetens om autism och föreslår därför att SPSM ska ges i uppdrag att stödja CVE med sådan kompetens.
– Eftersom det förekommer felaktiga antaganden om kopplingen mellan autism och våldsbrott, så ser vi förstås att det är väldigt viktigt att man som expertmyndighet också har kunskap om detta. Det är även viktigt när det gäller hantering av integritetskänsliga uppgifter. För att utesluta risken att personer med autism utsetts för omotiverade intrång i den personliga integriteten måste CVE kunna avgöra när sådan information är relevant och inte, avslutar Johanna.