Utredningen om mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet tillsattes år 2022 med syftet att skapa bättre förutsättningar för en systematisk uppföljning av skolsituationen för elevgruppen. I betänkandet Uppföljning för utveckling (SOU 2023:95) lämnar utredningen flera förslag, med inslag av bland annat registerbaserade uppgifter, elev- och föräldraenkäter samt longitudinella forskningsstudier, som tillsammans möjliggör ett omfattande kunskapsunderlag. Autism Sverige ställer sig bakom utredningens förslag.

Utredningens förslag i korthet

  • Genom att samköra Skolverkets befintliga statistik, som innehåller uppgifter om skolprestationer och vissa stödinsatser, med Socialstyrelsens patientregister ska det bli möjligt att urskilja hur det går specifikt för elever med funktionsnedsättning.
  • Flertalet elev-, barn- och föräldraenkäter som redan idag görs av myndigheter som Skolverket, Skolinspektionen och SCB ska kompletteras med ett gemensamt mått på funktionsnedsättning så att det blir möjligt att urskilja hur målgruppen själva ser på sin situation.
  • Ett standardiserat självskattningsmått på funktionsnedsättning ska tas fram av Specialpedagogiska skolmyndigheten tillsammans med Statistisk centralbyrån. Detta ska möjliggöra jämförelser mellan olika undersökningar.
  • Under en tioårsperiod ska satsningar göras på kompletterande forskningsstudier, bland annat för att kunna få fördjupad kunskap om effekten av olika insatser.
  • Skolverket ska få det övergripande ansvaret för att sammanställa och följa upp statistiken. De ska även inrätta ett barn- och ungdomsråd med representanter

Några pusselbitar saknas

Autism Sverige ställer sig bakom utredningens samtliga förslag, samtidigt ser förbundet vissa brister. Utredningen saknar bland annat förslag om att samla in uppgifter om frånvaro. Den frågan utreds i ett
annat sammanhang. I remissvaret lyfter Autism Sverige behovet av att sådan statistik också
ska ingå i det kunskapsunderlag som utredningen föreslår.

– Vi vet att exempelvis elever med autism av olika skäl har högre skolfrånvaro. För att få en förståelse kring hela skolsituationen för elever med autism är frånvarofrågan viktig. Ibland är det frånvaron i sig som leder till sämre skolresultat och då behöver vi mer kunskap om de bidragande orsakerna till just frånvaron, fortsätter Johanna. Utredningen ger bland annat förslag om att funktionsnedsättningar i samtliga statistiska underlag ska redovisas i sex kategorier, något som medför att det inte kommer att vara möjligt att dra några slutsatser om hur skolsituationen ser ut specifikt för barn och elever med autism.

– Att redovisa uppgifter om funktionsnedsättning innebär vissa praktiska och integritetsrelaterade problem. Utredaren har gjort en avvägning för att man ska kunna hantera dessa problem samtidigt som man ska kunna få ut så mycket som möjligt av underlaget. Vissa diagnoser, som exempelvis autism, är så vanliga att vi tycker att det borde vara möjligt att göra vissa redovisningar på diagnosnivå. Det finns ett värde i det eftersom det kan ge något bättre förståelse för vilka hinder en specifik individ möter och vilka insatser som svarar bäst mot behoven, säger Johanna Carnvik Schöier, intressepolitisk utredare på Autism Sverige.

Viktigt att regeringen går vidare med förslagen

Ett förbättrat kunskapsläge och tillgång till nationell statistik som beskriver skolsituationen för elever med funktionsnedsättning kommer i sig inte att undanröja de hinder som gruppen möter. Autism Sverige ser dock att det är ett mycket viktigt steg för att myndigheter, skolhuvudmän och skolledare ska få bättre förutsättningar att genomföra verkningsfulla satsningar och utforma insatser som bättre möter elevernas behov. Förbundet ser det därför som mycket angeläget att regeringen går vidare med utredningens förslag.

– Vi vet redan att det är så många i den här gruppen som har det så oerhört tufft i skolan och vi vet också att skolan idag ofta misslyckas i sitt kompensatoriska uppdrag. Det är verkligen på tiden att man får till ett samlat nationellt kunskapsunderlag så att problembilden blir tydlig för alla och så att man kan gå vidare i arbetet för att faktiskt lösa problemen, avslutar Johanna.

 

Läs hela remissvaret

Yttrande över betänkandet Uppföljning för utveckling (PDF öppnas i nytt fönster)