Snabblänkar

Vad finns det för stöd?

Habilitering

Barn och ungdomspsykiatri

Vuxenpsykiatri

 

LSS

LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en lag av stor betydelse för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.

I augusti 2008 lämnade den statliga LSS-kommittén förslag på omfattande förändringar i lagen, förändringar som var tänkta att träda i kraft 1 januari 2010. Socialdepartementet arbetar för närvarande med remissvaren och tidplanen är förskjuten framåt i tiden.

Nedan hittar du information om den gällande LSS-lagen. Riksföreningen Autisms remissvar på LSS-kommitténs förslag hittar du som pdf-fil här


LSS - en rättighetslag med insatser 
för funktionshindrade
Uppdaterad 2007-04-02

  Läs texten som pdf-fil här: LSS - rättighetslag 

Allmänt

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som skall tillförsäkra personer med stora och varaktiga funktionshinder stöd och service för att undanröja deras betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Att lagen är en rättighetslag innebär att den ger de personer som omfattas av lagen en rätt att kräva av huvudmannen att få del av de stödåtgärder som anges under förutsättning att personen bedöms ha behov av insatsen. Detta garanteras genom möjligheter för den enskilde att överklaga ett beslut om insatser till allmän förvaltningsdomstol (länsrätt, kammarrätt och regeringsrätten) genom förvaltningsbesvär. LSS är en "pluslag" och ger rätt till särskilda insatser som betingas av den enskildes behov utan att inskränka de rättigheter som gäller enligt andra mer generellt verkande lagar, t ex socialtjänstlagen eller Hälso- och sjukvårdslagen. LSS skall säkerställa rätten till insatser när stödet enligt andra lagar är otillräckligt. En framställan om stöd och service av en person som tillhör personkretsen i LSS bör i första hand alltid prövas som en ansökan enligt LSS eftersom detta i allmänhet är till fördel för den enskilde.

Personkretsen
De som omfattas av LSS (tillhör personkretsen) är personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Med autism och autismliknande tillstånd avses sådana djupgående störningar i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende som medför ett allvarligt funktionshinder i fråga om psykosocial och/eller pedagogisk anpassning.

Mål och syfte med LSS
Det övergripande målet för verksamheten enligt LSS är att den enskilde skall få möjlighet att leva som andra, trots funktionshindret. Syftet är alltså att åstadkomma jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Genom insatserna skall man förebygga och minska följderna av funktionshindret. Vad gäller barn och ungdomar skall dessa genom LSS ges förutsättningar för god fysisk och psykisk utveckling och i övrigt sådana uppväxtvillkor som betraktas som goda för alla barn och ungdomar.

Insatser för vuxna skall grundas på behov som den enskilde själv finner angelägna att få tillgodosedda för att kunna leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt. Andra viktiga utgångspunkter i LSS är anhörigas behov av att kunna leva ett aktivt och tryggt liv, ungdomars behov av frigörelse och vuxnas behov av vuxenrelationer till sina närstående. Detta förutsätter bl a att den enskilde och närstående får uttömmande och väl anpassad information som underlag för sina ställningstaganden. All verksamhet enligt LSS skall grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde skall ha största möjliga inflytande och medbestämmande över stöd som ges.

Allmänna förutsättning för insatser och kvalitén
De som tillhör personkretsen har rätt till de insatser som anges i lagen, om de är i behov av sådan hjälp i sin livsföring. Vid bedömningen av om den enskilde har behov av en viss insats i sin livsföring skall en jämförelse göras med den livsföring som kan anses som normal för personer i samma ålder. En ytterligare förutsättning för att en begärd insats skall beviljas den funktionshindrade är att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Till skillnad mot socialtjänstlagen, där det talas om att behovet kan tillgodoses på annat sätt, krävs för att en funktionshindrad skall kunna vägras en begärd insats enligt LSS att behovet faktiskt tillgodoses på ett annat sätt. Att ett behov tillgodoses på annat sätt kan vara fallet då en nära anhörig frivilligt svarar för insatsen som ett led i en familjerelation. Om behovet i viss mån tillgodoses på annat sätt kan emellertid rätt till kompletterande insatser enligt LSS vara aktuellt.

Genom insatsen skall den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Detta begrepp in-nebär ett krav på kvalitetsnivån på insatserna, dvs att insatserna utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt och oberoende liv och ges förutsättning för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Till kvalitetsaspekterna hör också att insatserna skall vara varaktiga och samordnade. Det är utifrån ett trygghetsperspektiv för den enskilde som kravet på varaktighet uppställts. Den enskilde skall kunna lita på att insatserna ges så länge det finns ett behov. Vidare gäller bl a att insatserna skall anpassas efter mottagarens individuella behov och utformas så att de lätt är tillgängliga för de som behöver dem.

De särskilda insatserna enligt LSS

1. Rådgivning och annat personligt stöd. Genom denna insats skall den enskilde tillförsäkras rätt till expertstöd. Insatsen ges till den funktionshindrade men kan också utformas som rådgivning och personligt stöd till hela familjen. Såväl den enskilde som anhörig kan ansöka om insatsen. Det rör sig om insatser av rådgivande, social och allmänt stödjande karaktär, där medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekter av funktionshindret beaktas. Yrkesgrupper som ger stöd kan vara psykologer, kuratorer, logopeder, sjukgymnaster m fl. Det är viktigt att uppmärksamma att de uppräknade yrkeskategorierna är exempel. Avsikten med insatsen är inte att ge sjukvårdande behandling eller ge den typ av social service som socialtjänsten skall erbjuda eller pedagogiska insatser som hör till undervisningen.

2. Personlig assistans. Personlig assistans regleras i LSS 9 §, där det sägs att personlig assistans avser ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer till den som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med fem så kallade grundläggande behov: personlig hygien, måltider, på- och avklädning, att kommunicera med andra eller annan hjälp som kräver ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättning. 

3. Ledsagarservice. Insats skall ges som ett led i strävandena att underlätta för den enskilde att ha kontakter med andra. Avsikten är att den enskilde skall få hjälp med att komma ut bland andra människor, t ex få hjälp av någon när man vill besöka vänner eller delta i aktiviteter. Insatsen syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av ett omfattande funktionshinder och skall anpassas efter den enskilde personens behov.

4. Kontaktperson. En kontaktperson skall fungera som en medmänniska/vän och insatsen skall ses som ett icke professionellt stöd. Insatsen bör därför ges av en människa med stort engagemang och intresse för andra människor. Stöd kan även ges av en hel familj (stödfamilj). I likhet med ledsagarservice är syftet med insats bl a att bryta isoleringen genom samvaro och genom hjälp till fritidsverksamhet. Kontaktpersonen bör dock också kunna ge råd till eller vara förespråkare för den funktionshindrade i olika situationer som inte är av så komplicerad natur att t ex god man eller juridisk expertis bör anlitas.

5. Avlösarservice i hemmet. Denna insats avser att göra det möjligt för anhöriga, familjehemsföräldrar eller andra närstående att få avkoppling och genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i, utanför hemmet. Avlösningen kan också ges för att föräldrarna skall kunna ägna sig åt det funktionshindrade barnets syskon eller för att kunna resa bort. Insatsen kan ges såväl regelbundet som vid akuta behov.

6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Syftet med denna insats är dels att den funktionshindrade personen själv skall erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga därigenom får avlösning i omvårdnadsarbetet. Korttidsvistelsen kan förläggas i korttidshem eller i annan familj. Insatsen kan ges såväl regelbundet som en lösning vid akuta behov.

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Insatsen är ett komplement till regleringen i Socialtjänstlagen och ger barn över 12 år med funktionshinder rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov.

8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. Insatsen är avsedd för barn och ungdomar som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos föräldrarna. Boendet bör vara utformat som en vanlig bostad och fungera så hemlikt som möjligt. Det innebär bl a att det bör vara ett litet antal barn eller ungdomar som bor i en och samma lägenhet eller villa. Vissa barn och ungdomar är på grund av funktionshindret särskilt beroende av att gruppen av boende är liten. Det finns ingen nedre åldersgräns för att bo i en bostad med särskild service och rätten till insatsen gäller så länge barnet eller ungdomen går i allmän skola.

9. Bostad med särskild service för vuxna. Genom denna punkt regleras rätten att från kommunen få en för ändamålet anpassad bostad. Insatsen kan utformas på olika sätt. Tre huvudformer kan dock urskiljas; servicebostad, gruppbostad eller annan särskilt anpassad bostad. Med servicebostad avses en fullvärdig bostad med god tillgänglighet där omfattande service och vård finns dygnet runt. Med gruppbostad avses vanligen ett litet antal bostäder som är grupperade i villor, radhus eller flerfamiljshus kring gemensamma utrymmen och där service och vård kan ges alla tider på dygnet. Gruppbostäder skall ses som ett boendealternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Bostadslägenheten i gruppbostaden skall vara den enskildes permanenta bostad vilket bl a ställer krav på bostadsstandarden. Den enskilde kan även ha rätt att få en särskilt anpassad bostad anvisad av kommunen. Till skillnad mot de andra boendeformerna ingår inte omvårdnad men behövligt stöd i anslutning till boendet kan ges genom exempelvis personlig assistans och ledsagarservice.

10. Daglig verksamhet. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd samt de som fått ett begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder, dvs de som tillhör personkrets 1 och 2 i 1 § LSS, har rätt till denna insats. Med daglig verksamhet avses meningsfull sysselsättning som syftar till att ge den enskilde stimulans, personlig utveckling, gemenskap och delaktighet i samhället. Verksamheten kan bedrivas genom dagcenterverksamhet eller exempelvis genom stöd till organisationer, kooperativ m fl som anordnar sysselsättningsaktiviteter. Det skall dock inte vara fråga om något anställningsförhållande.

Tips till pedagoger from Margareta Hellstrom on Vimeo.