Snabblänkar

Skola

Allmänt
Syftet med skolgången är att eleverna skall skaffa sig viktiga kunskaper och utvecklas som människor och samhällsmedborgare. Att gå i skolan är en rättighet, vilket är fastslaget i framför allt skollagen men även i FN:s barnkonvention. Skolplikten infaller det år barnet fyller sju år, men det är möjligt att börja skolan både vid sex och åtta års ålder om det finns behov och önskemål om det.

Rätt till särskilt stöd
Alla barn och ungdomar skall erbjudas en likvärdig utbildning inom det svenska skolväsendet. För elever med funktionsnedsättning gäller att skolhuvudmännen enligt skollagen är skyldiga att se till att elever med behov av särskilt stöd får det. Stöd kan ges i form av särskilda hjälpmedel, särskilda lärarinsatser, elevvårdande insatser, anpassade lokaler eller genom stöd av elevassistenter. Av läroplanerna framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för utformningen av undervisningen och elevvårdsverksamheten så att eleverna får det särskilda stöd de behöver. Rektorn har vidare ett särskilt ansvar för kontakten mellan skolan och hemmet om det uppstår svårigheter för eleven i skolan.
Att ge särskilt stöd till en elev för att nå målen är centralt i skollagstiftningen.
Rektor ansvarar för att genomföra en utredning om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av stödåtgärder för att kunna nå målen skall sådant stöd ges. Utredningen kan ta tid och när det behövs skall stödinsatser sättas in under tiden som utredningen pågår.
Rektor ansvarar för att utredningen utförs. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt, t.ex. av skolans egen personal. I andra fall kan det behövas en mer omfattande utredning och huvudmannen kan i sådana fall behöva anlita ytterligare utredningskompetens. Det bör finnas rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor när det blir aktuellt att bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd.

Åtgärdsprogram
Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd skall rektor se till att det upprättas ett åtgärdsprogram. Syftet är att påverka de förutsättningar under vilka eleven arbetar. För att åtgärdsprogrammet skall bli ett verkningsfullt redskap skall det framgå vilka elevens behov är och hur behoven skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.
Åtgärdsprogrammet ska vara ett redskap för planering och samverkan mellan lärare och elevvård, elev och i förekommande fall vårdnadshavaren samt vidare för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. Det är en skriftlig bekräftelse på vilket stöd eleven är i behov av och en beskrivning av de insatser som ska göras. Det ger eleven och vårdnadshavarna insyn i de bedömningar som skolans personal gör.
Åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska relatera till målen i läro- och kursplaner. Det skall anges vilka elevens behov är och hur behoven skall tillgodoses. Det är viktigt att syftet med åtgärderna konkretiseras så att programmet kan följas upp och utvärderas. Utvärderingen skall därefter användas så att det som har framkommit verkligen används för att förändra stödåtgärderna om det behövs.

Det är väsentligt att åtgärdsprogrammet beaktar faktorer i elevens hela lärmiljö och att det ges möjlighet för eleven och vårdnadshavaren att kontinuerligt medverka i stödprocessen. Meningen är att stärka elevens och föräldrarnas roll.

Individuell utvecklingsplan
Den individuella utvecklingsplanen, som ska ge alla elever stöd för utvecklingen mot målen, ersätter inte åtgärdsprogrammet. Den individuella utvecklingsplanen upprättas i anslutning till utvecklingssamtalet. Ett åtgärdsprogram kan upprättas när som helst under skolåret så snart det framkommit att eleven behöver särskilt stöd.

Huvudmannaskap
Kommunerna är huvudmän för grundskolan och särskolan, kommuner och landsting för gymnasieskolan. Staten är huvudman för specialskolan som riktar sig till barn som på grund av synskada, dövhet, hörselskada eller språkstörning inte kan gå i grundskolan eller särskolan. Utöver skollagens övergripande bestämmelser om utbildningens mål, om likvärdig utbildning m m, styrs verksamheten i skolan genom läroplaner, kursplaner och timplaner. Huvudmannen har inom de ramar som anges i skollagen, läroplaner m m, ansvaret att genomföra verksamheten i skolorna.