Tidigare projekt

Förbundet har under åren drivit många projekt, både i egen regi och i samverkan med andra. Många av projekten har finansierats med medel från Allmänna arvsfonden. Genom att starta, driva eller delta i projekt har nya modeller prövats – många av dem har permanentats efter projekttidens slut.
 

2012-2015 Information och stöd till föräldrar till barn med autism från Somalia

Projektet var från början ettårigt och drivs av föreningen Somali-Swedish Relief and Development Association med säte i Rissne i Stockholm i samarbete med Autism- och Aspergerförbundet och Autismcenter för barn och ungdom i Stockholm. Projektet har nu fått förlängt med ytterligare ett år.

Projektet syftar till att hjälpa somaliska föräldrar som har barn med autism med vägledning, bland annat om hur man kontaktar rätt myndighet och hur man bäst stödjer och hjälper ett barn med autism. Vidare är målet att under förstudien etablera viktiga kontakter och att inhämta kunskaper och synpunkter från instanser och myndigheter som i sin verksamhet kommer i kontakt med somaliska föräldrar som har barn med autism.

Förbundet har medverkat vid sammanlagt fyra möten med pappor respektive mammor i Rissne. Anna Calissendorff har tillsammans med barnpsykiatern Harald Sturm medverkat vid två tv-inspelningar för Öppna kanalen på somaliska. De bägge programmen repriserades 6 gånger var. Förbundet har dessutom tillhandahållit lättlästa texter kring funktionsnedsättningarna, LSS m.m. för översättning till somaliska.

Projektledare Abdikarim Ali

 

2012-2015 Små barn med autism. Kunskap och metodutveckling ur ett delaktighetsperspektiv.

Projektet drevs tillsammans med Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Barnneuropsykiatriska kliniken (BNK) och barnhabiliteringen i Göteborg med stöd av Arvsfonden. Den föräldrautbildning som togs fram inom projektet blev redan under projekttiden ett permanent inslag på BNK och kostnaderna belastar inte längre projektet. En satsning på utbildning av förskolepersonal startades med dels utbildningar för all personal, dels särskild utbildning och handledning till personalgrupper kring ett speciellt barn.

Projektledare: Carmela Miniscalco

 

 

2012-2014 DATE, delaktighet, attityder, tillgänglighet, elever

Projektet genomfördes tillsammans med Handikappförbunden, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Handisam med stöd av Arvsfonden och avslutades under 2014. Projektet syftade till att uppnå god delaktighet och bemötande i skolan för elever med funktionsnedsättning. Projektet arbetade fram material att användas i skolor som undervisar elever i årskurs 4-7, ett material som rönte stor uppskattning och snabbt blev efterfrågat.

Projektledare: Karin Kjellberg och Peter Westerdahl

 

2011 - 2014 Rätt stöd till arbete

 

En av skrifterna i projektet Rätt stöd till arbete

Rätt stöd till arbete är ett treårigt projekt som drivs av Handikappförbunden och finansieras av Allmänna arvsfonden. Projektets syfte är att sprida fungerande metoder för hur personer med funktionsnedsättning i daglig verksamhet kan övergå till någon form av anställning. Projektet fokuserar på framgångsrika metoder som stärker och involverar arbetstagaren. Tillsammans med fem modellkommuner vill projektet verka för ökad delaktighet i kommunala arbetsmarknadsinsatser och sedan sprida de metoder som fungerar.

I de fem modellkommunerna (Hudiksvall, Kristinehamn, Partille, Skellefteå och Tyresö) försöker projektet identifiera gemensamma nämnare och utifrån dessa lyfta fram en modell för hur kommuner kan arbeta för att stödja personer med funktionsnedsättning att nå, få och behålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden.

Målgrupper för projektet är personer med funktionsnedsättning, Handikappförbundens medlemsorganisationer, anställda i kommuner som arbetar med stöd som ska leda till arbete samt arbetsgivare. Projektet kommer att sammanställa aktuell kunskap och relevant forskning inom området samt producera material riktade till de olika målgrupperna.

Projektledare: Anne Sjöberg och Emil Erdtman

 

2010 - 2014 Projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning

 

Bok framtagen i projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning är ett fyraårigt projekt som finansieras av Allmänna arvsfonden och drivs av Brottsofferjourernas riksförbund i nära samverkan med Handikappförbunden och med Studieförbundet Vuxenskolan som part.

Projektets Syfte är att öka kunskaperna om våld och övergrepp mot personer med psykiska, kognitiva eller intellektuella funktionsnedsättningar genom utbildning och utvecklad samverkan. Målet är att det ska kunna erbjudas bättre stöd till brottsutsatta kvinnor och män med funktionsnedsättning.

Projektet fokuserar på samverkan, utveckling av studiematerial, utbildning av brottsofferjourernas medarbetare och kunskapsspridning.

Projektledare: Karin Andersson

 

Teknikstöd i skolan (2011-2013)

Autism- och Aspergerförbundet satt tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet och bland andra FUB och Dyslexiförbundet FMLS med i styrgruppen för projektet Teknikstöd i skolan. Det var ett treårigt Arvsfondsprojekt som avslutades i slutet av 2013. Projektets syfte var att bidra till att stärka elever med kognitiva funktionsnedsättningar genom att öka teknikanvändningen i gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Försöksverksamheter har bedrivits av Kalmarsunds gymnasieförbund, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Halmstad kommun och gymnasieförvaltningen i Växjö kommun.

Uppföljning och utvärdering av barn som får tidiga insatser 2006-2011

Projektet som är treårigt är ett samarbete mellan den barnneurologiska
verksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset, Handikapp och
Habilitering i Stockholms län och RFA. Projektet finansieras med medel från Allmänna arvsfonden.

Projektet riktar sig till gruppen små barn med autism och avser att
utveckla och samordna vårdkedjan, öka kunskapen om tidiga insatser och pedagogiska metoder samt utveckla den medicinska kunskapen om bakomliggande faktorer vid autism.

 

Det övergripande syftet med projektet är att:

  • genom nyskapande strukturer och samarbetsformer skapa ett sammanhållet
    kunskapscenter för autismspektrumtillstånd.
  • integrera funktionsutredningen med den medicinska bedömningen på
    särskild mottagning med hög och samlad kompetens – neuropediatrisk,
    neuropsykiatrisk och neuropsykologisk.
  • utvärdera effekter av tidigt insatta kognitiva/pedagogiska och
    kognitiva/beteendeinriktade interventioner/behandlingar av olika
    undergrupper av barn inom autismspektrat.
  • systematisera alla insamlade data i en ny databas för att möjliggöra
    utvärdering av den tidiga interventionen, som bygger på tidiga insatser
    med en strukturerad träning av de funktioner som barnet har svårigheter med.

Målgruppen utgörs av barn i förskoleåldern med misstänkt autism eller autismliknande tillstånd. Projektet räknar med att cirka 50 nya barn per år kommer att ingå i studien. En del av dessa kommer att spåras via CHAT (Checklist for Autism in Toddlers) -screening.

Målet är att tillförsäkra barn med misstänkt autism en tidig upptäckt, en integrerad utredning med funktionsbedömning och medicinsk utredning samt att därefter erbjuda alla barn tidig intervention/behandling och stödinsatser till föräldrarna – bland annat föräldrautbildning. Dessa insatser skall också utvärderas strukturerat för att säkerställa kvaliteten.

Primärutredda barns journalhandlingar skall gås igenom av projektgruppen och då görs också komplettering av nödvändiga tester. Målet är dessutom att de sedvanliga kliniska medicinska utredningarna skall kompletteras med medicinska forskningsprojekt, för att öka kunskapen om neurologiska faktorers inverkan för uppkomsten av autism.

Ett annat viktigt mål är att tillsammans med Handikapp och Habilitering, med kommuner/statsdelar och med pedagogiska företrädare för lärarhögskolan initiera och medverka till utbildning av resurspersonal i kommunernas förskola.
All internationell expertis påtalar behovet att utvärdera given intervention med hjälp av vetenskapligt kontrollerade studier, behovet av oberoende utvärdering och utvärdering av större barngrupper. Det är angeläget att få bättre information avseende vilka komponenter i behandlingen som är mest effektiva, vilka undergrupper av barn som svarar bäst på vilken intervention och vilka behandlingar som passar vilka familjer.

På Astrid Lindgrens barnsjukhus utarbetas nu en databas, enligt modell som används också för andra neuropediatriska tillstånd/funktionshinder. I databasen kommer projektet att kunna lägga in alla relevanta bakgrundsfaktorer och utredningsresultat.

Projektet strävar efter att kunna presentera resultat som visar att man uppnått en effektivare vårdkedja där barn med autism spåras vid 18 - månaderskontrollen på BVC eller senare under förskoletiden via BVC/föräldrar/förskola och att varje barn får tillgång till ett individuellt utformat pedagogiskt/kognitivt utvecklingsprogram som tillämpas i förskoleverksamheten och i hemmet. Dessa pedagogiska/kognitiva interventioner utvärderas årsvis/alternativt vartannat år för samtliga barn. Dessutom eftersträvas en utveckling av medicinska undersökningar  i syfte att öka kunskapen om bakomliggande medicinska faktorer vid autism.

Projektledare: Elisabeth Fernell

 
 
2004 - 2006 Informatörsutbildning
Projektet var ett samarbete mellan Riksföreningen Autism och Ågesta folkhögskola. Syftet var att ta fram en utbildning för att förbereda, utbilda och uppmuntra personer med Aspergers syndrom/högfungerande autism att själva informera och föreläsa om sin funktionsnedsättning. Under projektiden byggde skolan upp två terminslånga informatörsutbildningar med innehåll som studier om Aspergers syndrom, föreläsningsteknik, presentationsteknik, stresshantering, kommunikation med mera.
 
 
2004 - 2006 Kostnadskonsekvenser av autism i Sverige
Syftet med projektet var att kartlägga och beskriva de sammanlagda kostnadskonsekvenserna vid autismspektrumtillstånd inom ett visst geografiskt område. Det konstaterades att kostnaderna för kommunal omsorg och utbildning utgjorde en större andel av den totala kostnaden än kostnaderna för hälso- och sjukvård. Slutsatsen blev att det är angeläget att olika interventioner som har till syfte att underlätta för personer med autismspektrumtillstånd utvärderas. En förbättrad livssituation kan förutom ökad livskvalité också innebära stora besparingar för kommunen.
 
 
2003 - 2005 Datorbaserad Alternativ och Kompletterade Kommunikation (AKK) för små barn med autism
Målet med projektet var att genom tre fallstudier av små barn med autism och utvecklingsstörning utvärdera metoder för inträning och användning av datorbaserade kommunikationshjälpmedel. Delmålen var att studera hur en pekdator kunde kombineras med PECS samt att allmänt höja kunskapsnivån inom området autism och kommunikationshjälpmedel. Projektet dokumenterades i rapporten AKK med hjälp av pekdator för barn med autism. - En metodutveckling baserad på tre fallstudier och en kompletterande DVD med filminspelningar från projektarbetet.
 
 
2001 - 2003 Effekt av fysisk träning av vuxna med autism
Projektets mål var att öka kunskapen hos personal om vikten av fysisk aktivitet för vuxna med autism för att minska självdestruktivt beteende, aggressivitet, sömnproblem och förbättra fysisk och psykisk hälsa. Projektets erfarenheter publicerades i ett metodhäfte med medföljande film: Visst kan vi! Fysisk träning för vuxna personer med autism på tidig utvecklingsnivå.
 

2001 - 2009 AMA – Associação de Amigos do Autista
Ett samarbete mellan Riksföreningen Autism, SHIA (Svenska handikapporganisationers internationella utvecklingssamarbete) och Föreningen AMA (Associação de Amigos do Autista) i Sao Paulo, Brasilien. Det övergripande målet var att genom att stödja AMAs verksamhet på sikt bidra till att i Brasilien skapa en större medvetenhet om personer med autism och deras behov. Under projektiden har konsulter från Sverige besökt och tagit emot besök från Brasilien för att handleda kring specialpedagogik, föräldrautbildning och kommunikation.


2001 - 2004 Kommunikationsträning ”PECS” för personer med autismspektrumstörningar
Projektets mål var att arbeta fram en svensk version för expressiv kommunikationsträning genom att anpassa The Picture Exchange Communication System, PECS, till svenska förhållanden. I projektet ingick bland annat kommunikationsträning med handledning kring ett antal barn, ett stort antal introduktionsdagar om PECS runt om i landet, översättning av delar av PECS-manualen till svenska samt produktion av informationsfilmen Jag vill ha blå läsk.


2001 - 2003 Nya arbetstillfällen för personer med Aspergers syndrom via GPS i budbil
Målsättning för projektet var att pröva om GPS-navigeringsteknik kunde underlätta att hitta arbetstillfällen för personer med Aspergers syndrom genom att köra budbil. Då det visade sig vara stora svårigheter att hitta villiga arbetsgivare blev det bara möjligt, inom projektet, för tre före detta elever på trafikteorilinjen vid Mellansels folkhögskola att arbeta med att köra budbil med hjälp av GPS-teknik.

 
2001 - 2004 Projekt Empowerment
Projekt Empowerment startades 2001 som en konsekvens av att allt fler vuxna personer med Aspergers syndrom sökte sig till föreningen. Det hade blivit tydligt att föreningen behövde skapa medlemsverksamhet och möjligheter till reellt inflytande för den gruppen. Projektet var treårigt, finansierades av Allmänna arvsfonden och hade underrubriken ”Makt över sitt liv”. I projektet ordnade man sommarläger och konferenser, startade en medlemstidning, byggde upp en webplats och en maillista. Två böcker, Att leva med autism/Aspergers syndrom: Vad innebär funktionshindret? och Att leva med Aspergers syndrom: Vad har jag för rättigheter?, gavs ut och ett antal informationsblad riktade till olika yrkesgrupper producerades. Mycket av det som startade i projekt Empowerment är nu en del av föreningens vanliga verksamhet.
 
 
2001 - 2003 B-körkortet, en inkörsport till arbete för personer med Aspergers syndrom eller högfungerande autism
Projektet var ett samarbete mellan Riksföreningen Autism och Mellansels Folkhöskola. Syftet var att göra en utvärdering och uppföljning av tidigare elever på körkortsutbildningen och se varför vissa trots körkort inte hade arbete där de hade utbyte av sin nyvunna kompetens, att vidareutveckla undervisningsmetodiken för gruppen med Aspergers syndrom och att med körkortet som verktyg fokusera på vilka nya arbetsuppgifter som kunde bli möjliga på 2000-talets arbetsmarknad. Under projektets tid startade förutom de ovan angivna målen en trafikteoretisk kurs för lastbil (C-kort) och en för buss (D-kort). Under projektiden fick ett femtontal elever med Aspergers syndrom B-körkort, två C-körkort och en D-körkort.
 
 
2000 - 2002 Att förbereda vuxenlivet för elever med autism på tidig utvecklingsnivå
Målsättningen med projektet var att utarbeta en verksamhet för elever mellan 17 och 21 år med autism på tidig utvcklingsnivå för att förbereda dem för alla aspekter av vuxenlivet. Verksamheten var tänkt att fungera som en modell för hur en sådan verksamhet kan utvecklas. Projektet avbröts efter ett år med anledning av att den aktuella kommunen inte bidrog med de resurser i form av lokaler som krävdes för den fortsatt uppbyggnaden. Projektet publicerade skriften Exempel på visuella instruktioner och arbetsuppgifter.
 
 
2000 - 2003 Arbete för personer med autism och Aspergers syndrom
Målet för projektet för att förbättra situationen för personer med autism och Aspergers syndrom på väg till arbete eller en individualiserad daglig verksamhet. Projektet innehöll många olika delar och resulterade bl a i boken Autism, Aspergers syndrom & arbete- 25 berättelser. Projektet rapporterade också sina erfarenheter på förbundets rikskonferens 2003.
 
 
2000 - 2002 Att färdas säkert – även om man är barn och har ett funktionshinder
Ett samarbetsprojekt mellan Riksföreningen Autism och Statens väg- och transportinstitut. Det långsiktiga syftet var att barn med autism både ska kunna resa säkert och komma i och ur fordonet på ett säkert sätt. Projektet skulle tillsammans med ett liknande projekt som rörde barn med rörelsehinder, bilda underlag att användas vid utformningen av föreskrifter för skyddsanordningar och hjälpmedel, upphandlingar av transporttjänster och upphandlingar av fordon. I projektet producerade handboken Åka säkert.
 
 
1999 - 2001 Att utveckla samspel med barn med autism och datorer - en omöjlig möjlighet?
Målet för projektet var att hjälpa barn med autism att utveckla språk, kommunikationsförmåga och samtalskompetens med hjälp av en datormetod som utvecklats vid Göteborgs universitet. Utvecklingen av språk och samspel redovisades i en universitetsuppsats och lärarnas och familjens attityder redovisades i en rapport. Projektet resulterade också i programvaran Omega - interaktiv språklek.
 
 
1998 - 2000 Disintegrativ störning
Projektets syfte var att genom ett grundläggande utvecklingsprojekt med bland annat familjeintervjuer få fram ökade kunskaper om och habiliteringsmetoder för disintegrativ störning. Resultatet publicerades som en vetenskaplig artikel. Ett annat syfte var att bygga upp ett nätverk mellan den lilla grupp av föräldrar som har barn med denna diagnos. Detta gjordes genom en familjevecka och olika utbildningsträffar.
 
 
1998 - 2000 Att lära av misstag, fallet Elisabeth
Projektet var ett samarbete mellan Riksföreningen Autism och Rättssociologiska Avdelningen vid Lunds universitet. I slutrapporten konstaterades rättssäkerhetsbrister i den lagstiftning som reglerar rättigheterna för personer med autism och autismliknande tillstånd, såväl i lagens utformning och efterlevnad som i dess tillsyn. Bland annat för att myndigheterna i vissa delar saknade kunskapen, insikten och inlevelseförmågan om vilka insatser funktionsnedsättningen kräver. Projektet övergick därefter till ett renodlat forskningsprojekt och resulterade i avhandlingen Rättssociologiska studier inom området autism – rättsanvändning av konkurrerande miljöer.
 
 
1997 - 2000 Autism 2000
Syfte med projektet Autism 2000 var att arbeta fram en modell för att förstärka samverkan i och mellan nio kommuner och landstinget. Detta för att kunna ge personer med autism ett professionellt stöd genom hela livet. Projektet innehöll flera delar: kartläggning av icke identifierade vuxna med autism i boende och dagliga verksamheter, nätverksgrupper, ett kompetensutvecklingsprogram och en föräldrautbildning. En utvärdering av kompetensutvecklingsprogrammet visade tydligt att gemensam kunskap bidrar till ökad förståelse för varandras professioner och verksamheter.
 
 
1997 - 1999 Aspergers syndrom
Ett av målen med projektet var var att bygga upp ett nätverk mellan skolor, boenden och fritidsverksamheter runt om i landet. Ett annat mål var att framställa en skrift med exempel på goda lösningar och olika strategier som kunde fungera som inspiration och idéunderlag. Skriften fick namnet Den fria tiden – en presentation av verksamheter anpassade för personer med Aspergers syndrom. I projektet producerades även intervjufilmen Aspergers Syndrom - inifrån och det arrangerades ett antal konferenser med samma rubrik runt om i landet. Samtliga föreläsningar hölls av personer med Aspergers syndrom.
 
 
1996 - 1997 och 1998 - 1999 Föräldrautbildning
Projektets målsättning var att pröva och utvärdera tre modeller för föräldrautbildning. Två av utbildningarna var praktiskt inriktade på pedagogiskt stöd i hemmet, med utbildare från föräldraföreningen i Belgien. Den tredje utbildningen var mer en mer teoretisk utbildning. Utvärderingen visade att framför allt en av de praktiskt inriktade utbildningarna gav mycket goda resultat. Socialdepartementet och Europeiska kommissionen anslog därför ytterligare medel för att denna utbildning under ett år skulle kunna erbjudas runt om i landet.
 
 
1996 - 1999 Utbildningscenter Autism
1996 tog Riksföreningen Autism med medel från arvsfonden initiativ till att starta ett utbildningscenterför att utveckla nya utbildningsalternativ med nära anknytning till högskolan och bland annat utbilda svenska lärare i samarbete med division TEACCH, University of North Carolina, USA. Tillsammans med Högskolan i Växjö och Autismcenter Kronoberg genomförde man under tre år utbildningar och konferenser som totalt samlade ca 5 000 deltagare. Inte mindre än 44 veckokurser i ett pedagogiskt arbetssätt, 15 fördjupningskurser och 9 konferenser arrangerades inom projektet som dessutom arbetade fram en 20-poängs högskoleutbildning om autism.
 
Högskoleutbildningen övergick från och med vårterminen till högskolans (nuvarande Linnéuniversitetet) reguljära kursprogram. Under projekttiden utbildades ett antal svenska pedagoger så att grundkurserna kunde genomföras på svenska. Vid projektets slut konstaterades att behovet av utbildning också framöver var mycket stort och Riksföreningen Autism beslöt att driva verksamheten vidare i bolagsform som Utbildningscenter Autism AB.

För mer information om Utbildningscenter Autism och dess aktuella kursutbud klicka här.
 
 
1994 - 1997 Att utveckla boende för vuxna med autism
Som en följd av Vuxenprojektet erbjöd Riksföreningen Autism samtliga landsting att i samarbete med Division TEACCH i North Carolina stå för utbildningen av all personal i en gruppbostad, inklusive handledning och stöd. Kravet var att gruppbostaden skulle vara villig att arbeta enligt TEACCH-programmet. Föreningen fick 17 svar och valde att i projektform starta ett samarbete med Mokvarn i Skaraborgs län och Åshammar i Värmlands län.
 
 
1991 -1994 TAC-projektet
1991 fick Riksföreningen Autism medel från Socialdepartementet för att pröva modellen med stödteam i två, sinsemellan olika län: Örebro och Västerbotten. Eftersom autism är så sällsynt krävs centraliserade resurser, i ett stödteam, för samordning av insatser, kunskapsutveckling, stöd, utbildning och handledning till föräldrar och personal. Stödteamet bör arbeta i ett geografiskt område där antalet personer med autism är tillräckligt stort för att ge möjlighet att samla, behålla och vidareutveckla kunskap – det var bakgrunden till projektet som blev mycket lyckosamt. Efter projekttiden permanentades teamen i de två länen och fler län följde efter och startade liknande team.
 

1990 - 1991 Vuxenprojektet
Målsättningen med projektet var att kartlägga boenden och dagliga verksamheter för vuxna med autism runt om i landet. Resultatet presenterades på rikskonferenserna Vuxna med autism 1991 och 1992 samt i den skriftliga dokumentationen Vuxna med autism – undersökning av förhållanden i Sverige.
 

1984 - 1989 Rebeckaprojektet
Med medel från Allmänna arvsfonden fick föreningen möjlighet att utveckla metoder för tidig diagnostik, hitta former för familjestöd, praktiskt såväl som psykologiskt, utveckla pedagogiska insatser och former för utbildning, praktik och handledning av personal, hitta former för sysselsättning och boende för vuxna samt former för samordning av ovan nämnda insatser. Rebeckaprojektet var mycket framgångsrikt. Vid projekttidens slut fanns en utredningsenhet för barn och ungdomar, en samlad skolenhet, ett korttidshem och en vuxenverksamhet. Erfarenheterna från arbetet i projektet dokumenterades i 25 rapporter och sex videofilmer.




Samarbetsprojekt:

2009 - 2011 Musiklinjen Sjöviks folkhögskola
Sjöviks folkhögskola i samarbete med Autism och Aspergerförbundet. Projektet har resulterat i en tvåårig musikutbildning under namnet Musiklivet. Utbildningens fokus ligger på ensambelspel, huvudsakligen med pop- och rockinriktning. Utöver musikämnen finns det idrott och fritidsliv samt kök på schemat.

 

2009 - 2010 Konstskola och speldesign
Ädelfors folkhögskola i samarbete med Riksföreningen Autism, Riksförbundet Attention och HSO Jönköpings län. Projektet initierade två kurser, konstskola och speldesign, som riktar sig till personer med neuropsykiatriska tillstånd. Några gemensamma framgångsfaktorer vid utvärderingen har varit bättre självförtroende, bättre samarbetsförmåga, bättre förmåga att uttrycka sig i skrift samt att några sökt sig till högre studier.